Jag tror att det beror på den långa vintern, men jag upplever att jag aldrig någonsin varit så fixerad av grönt som i vår. Jag kan inte se mig mätt på alla dessa fantastiska nyanser som finns runt omkring oss så här i början av maj. Även om det nu blir grönare och frodigare för varje dag, är den första spirande grönskan alldeles, alldeles extra fin. Den där skira, som har en dragning åt lime... Det är svårt att göra den rättvisa, men jag kan inte låta bli att försöka. Jag kan inte få nog, jag är som besatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar